onsdag 9 mars 2011

Tankar på natten.

Jag sitter nu i min säng och tänker på allt och ingenting. Hur lycklig jag är egentligen. Jag kan klaga och det får man göra tycker jag bara man vet att man är lyckligt lottad. Jag har en familj, vänner och en underbar pojkvän som stöttar mig i allt. Det är det enda jag önskar mig. Och jag tycker att när ni alla känner att ni mår som värst. Tänk på allt positiv. Vilka som finns där och ställer upp för er. Men man ska aldrig ta något för givet. Det gör inte jag heller. Jag är rädd. Det kan jag erkänna. Rädd för att till slut stå kvar utan någon som stöd. Alla männsikor har perioder då dom mår dåligt. Jag är glad för jag är den jag är och skulle inte vilja vara någon annan även fast jag har perioder då allt känns värdelöst och att jag känner att jag har nått botten med allt i livet. Och jag vet att mina närmaste älskar mig för den jag är. Man kan inte ändra på sig själv så varför ens försöka? Man kan inte bli accepterad av alla och så är det. Det finns alltid folk som tycker illa om en och det får man lära sig att leva med. Ändra aldrig den person du är för det är den folk ska falla för. Och om någon inte gillar det så är det inte hela världen. Dom äkta personerna finns närmare än vad du tror.



Jag vill bara säga några ord till.

Min pojkvän Dan: jag inte har tänkt på innan. Du tror på mig och stöttar mig och Tack för att du finns, du är så älskad av mig och jag vet att du gillar mig som jag är. Du har stärkt min självkänsla från botten till toppen. Eller jag har väl en bit kvar men du är den som får mig att se framåt när jag mår dåligt. Du är mer värd än någonting i världen för mig. Du är den personen som har fått mig insé en massa sakerdet är mycket värdefullt. Du ger min dag färg. Jag älskar dig.

Jenna: Typiskt att vi har glidit ifrån varandra. Men jag vet att jag kan lita på dig. Du slänger alltid ur dig vettiga kommentarer när det är något som inte stämmer. Alla gånger vi har suttit och snackat om allt och ingenting och privata personliga saker betyder väldigt mycket för mig och jag saknar det. Vart har det tagit vägen? Jag saknar det.

Min familj: Även fast jag inte är så tydlig med det så betyder ni mycket för mig. Ställer alltid upp för er.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bloggintresserade