Jag älskar dagarna,
De ljusa, framgångsrika och lovande.
Jag hatar nätterna,
De mörka, kalla och vidriga.
Vem kan hindra drömmar,
marans eld, som strömmar?..
Jag älskar nätterna,
De romantiska och trolska.
Jag hatar dagarna,
de falska, bullrande och tunga!
Vem kan hindra verkligheten,
ödets lott i mänskligheten?..
Långt borta från jordens mörker, bekymmer och sorger grå.
Om jag vore en stjärna,
En stjärna med blinkande ljus..
Då skulle jag vällust sprida
över jordens stortyngda hus....
Om jag vore en stjärna,
en enda i rymdens hav..
Då skulle jag aldrig fylla
ett rum i en gapande grav..
Du lille krabat med din fantasi snart leker du ej vid skåpets dörr.
En dag ska du även vuxen bli som alla vi andra förr...
En dag inte tomten på dörren slår och vargen ej slukar grisen och hästen ej mer för kärran går, och glömd är leksaksservisen...
En dag ska din mjuka lilla hand ej kramas mer i drömmen då sagolandet blir verklighetsland i den hårda levnadsströmmen...
Dock är det ännu tidig vår i tidiga fantasier och dagar spinnas till veckor och år och lekar bli svärmerier....
En dag är du stor med hårdnad hand som gripa om hårda tingen.
En dag det falnar ditt sagoland, vad som sedan sker vet ingen....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar